BIOGRAFI

Lourdes Daza-Gillman föddes i Sucre i Bolivia den 1 november 1945. Tio månader efter hennes födelse skildes hennes föräldrar och hon flyttade med sin mamma och äldre bror till huvudstaden La Paz där hon växte upp i ett välordnat hem tack vare hennes mors ansträngningar och självuppoffring för att kunna ge sina barn allt de behövde.
Lourdes Daza-Gillmans barndom formades av att ha vuxit upp med en stark mor, och utan en närvarande far. Hennes mor Cristina Inofuentes uppfostrade sina två barn ensam och hon uppmuntrade dem att bli självständiga:

”Oavsett om man är man eller kvinna måste man kunna försörja sig själv, ta hand om sig själv, kunna laga mat, tvätta sina kläder och inte förvänta sig något från någon annan.”

De tankegångarna stannade för gott i Lourdes Daza-Gillmans huvud.

Endast 17 år gammal deltog Lourdes Daza-Gillman i en kompetenstävling hos ett elbolag i La Paz (Bolivia). Lourdes vann tävlingen och hon blev erbjuden ett jobb som exekutiv sekreterare. Hon tackade ja till tjänsten som hon kombinerade med fortsatta studier på kvällstid. Nu växte hennes intresse för människors situation i samhället. Hennes grundläggande värderingar på rättvisa tillät inte henne att stå och se på på avstånd och inte reagera över det faktum att elektrikernas vardag var full av livshotande risker på grund av bristfällig skyddsutrustning. Hon engagerade sig fackligt och arbetade intensivt för att förändra deras arbetsvillkor. Efter envisa och enträgna påstötningar och med risk för att förlora sin egen anställning lyckades hon åstadkomma en radikal förbättring i elektrikernas arbetssituation. Vid sidan av arbetet tog Lourdes studenten vid Instituto Comercial Superior de la Nación i La Paz 1963.

Privat hade hon börjat umgås med en man som hon fattade stort tycke för och de gifte sig 1967 i Bolivia. Hennes make fick dock en tjänst utomlands, i Oxford, England. Han reste dit några månader efter giftermålet och 1968 följde Lourdes efter för att förenas med sin make.

1969 återvände paret till Bolivia där Lourdes födde sitt första barn, en son, innan de återigen reste till England. Denna gång till London, på ett diplomatiskt uppdrag.

I början av 1970-talet, när Lourdes bodde i London, intensifierades hennes intresse för kvinnors situation runt om i världen och alla de orättvisor som kvinnor drabbades av. Hennes uppväxt i ett land där kvinnor behandlades, och fortfarande behandlas, som lägre stående medborgare var en av anledningarna till varför hon ville veta hur det stod till för kvinnor i resten av världen.
De studierna och iakttagelserna fick dock stå åt sidan för en flytt till Sverige och Stockholm.

Den 22 december 1972 besökte familjen Sverige på sin semester då hennes dåvarande man ville uppleva det liberala och progressiva landet innan de återvände till Latinamerika. Olika omständigheter gjorde att familjen stannade kvar. Några år senare bestämde Lourdes sig för att lämna äktenskapet och gå vidare i sitt liv tillsammans med sin son.

Lourdes Daza-Gillman rotade sig snabbt i sitt nya hemland Sverige som bjöd på nya utmaningar; nytt språk, ny kultur i ett revolutionerat samhälle där kvinnor hade rättigheter och faktiskt kunde bestämma över sina egna liv. Att anpassa sig till ett nytt land utan att förlora sin egen identitet blev viktigt för henne. Hon lärde sig språket och skaffade jobb först som lärare i spanska men växlade sedan in på ett välbekant spår som sekreterare, denna gång på en av Ericssons Network Management-avdelningar i Örnberg.

Karriären tog fart och även privatlivet blomstrade när hon 1976 träffade sin andra make. Tre år senare födde Lourdes sitt andra barn, en flicka.

1980 började Lourdes Daza-Gillman studera vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Efter examen tog en lång karriär som ingenjör hos Ericsson vid, med olika ledande befattningar och roller då hon utvecklade sig från programmerare till systemspecialist, verksamhetsutvecklare för att slutligen inneha olika chefsbefattningar. I sin specialistroll reste hon världen över och arbetade i länder som England, Australien, USA och Kina, där hon bland annat ledde projekt på Beijing-universitetet.

2003 lämnade hon, efter mer än 25 år, tekniken och karriären på Ericsson bakom sig och började igen bejaka sin konstnärliga ådra. Redan 1969 hade Lourdes presenterat utställningar i Oxford, England, och nu ställde hon ut oljemålningar, skulpturer och glaskonst, denna gång i Stockholm.

Lourdes Daza-Gillman har så länge hon kan minnas varit intresserad av genusperspektiv och frågeställningar kring mänskliga rättigheter, något som har påverkad hennes livsstil och styrt hennes agerande på olika sätt. Att hjälpa både kvinnor och män som hamnat i en orättvis situation privat eller inom de företag hon har arbetat är bara två exempel.

Kunskapen om kvinnans utsatthet var något som ökade avsevärt med tiden och sträckte sig över att informera sig om hur kvinnors situation runt om i världen såg ut till att skriva en avhandling i detta ämne.

2005 valdes Lourdes Daza-Gillman till styrelseledamot i Feministiskt Initiativ och är en av de som arbetade hårt för att FI skulle bli ett politiskt parti. Nu fick hon möjlighet att fördjupa sig i sina hjärtefrågor; att höja kvinnors låga löner, att förhindra mäns våld mot kvinnor och att lyfta fram kunskap om hur barn lever under dessa förhållanden.

2010 började Lourdes skriva kriminalromanen Vanmakt (den första fristående boken i en trilogi). Vanmakt kom ut 2013 och har mottagits väl av både läsare och recensenter. 2015 kommer uppföljaren Verkan samt den engelska versionen av Vanmakt (Despair). Samtliga titlar kommer att kunna köpas på internationella sajter som Amazon.com.
Alla utgåvor i trilogin är samhällskritiska kriminaldramer och speglar det våld som kan drabba vem som helst av oss. Man kan inte nog belysa våld i nära relationer, det allt mer brutala samhällsvåldet och hur det påverkar våra barn menar Lourdes Daza-Gillman.

.