PRESSMEDDELANDE


MAKTTRILOGIN

En mörk trilogi om kvinnors utsatthet i ett modernt samhälle

Författaren Lourdes Daza-Gillman senaste thriller Vanvett avslutar de fristående delarna i trilogin som handlar om maktmissbruk och maktlöshet i ett samhälle som präglas av olika sociala villkor och lagars otillräcklighet. 

Lourdes Daza-Gillman har varit engagerad i kvinnofrågor och olika gruppers utsatthet i hela sitt liv. Hon har varit drivande i fackföreningsfrågor i Bolivia som 17-åring, insett jämställdhetsproblemens utbreddhet efter att ha bott i både London och Stockholm, och har haft gott om möjligheter till att öva jämställdhet i praktiken efter en 30-årig karriär som ingenjör och chef i en mansdominerad telekombransch.

 Baserat på sitt starka engagemang i framförallt kvinnors situation tänkte hon först skriva en avhandling för att belysa kvinnors utsatthet i världen.

 – Jag insåg att det inte skulle vara så många som läste den, så jag bestämde mig för att skriva en thriller istället, säger hon.

 Lourdes Daza-Gillman debuterade 2013 med Vanmakt, som är den första delen i trilogin som följdes av Verkan som kom 2015. Båda böcker har fått ett positivt bemötande av både läsare och recensenter. Nu kommer den efterlängtade uppföljaren Vanvett – därmed är hennes mörka samhällsstudie komplett.

 – Böckerna handlar om ett av vårt samhälles största problem; våld och övergrepp mot kvinnor. Höstens metoo-debatt har visat hur aktuell Makttriologin är i alla samhällsskikt och i alla yrkeskategorier, och jag hoppas att debatten nu kan ge ny kraft till en dialog om ansvar och konkreta åtgärder.

 Lourdes Daza-Gillman har redan börjat lägga grunden för nästa bok.

 Så länge kvinnor behandlas ojämlikt så finns det något att skriva om. Dialogen med mina läsare har visat att thriller-formen har en förmåga att väcka känslor och skapa engagemang – och det är min primära drivkraft.

Kontakta Lourdes Daza-Gillman för intervju:

Tel: 073 252 04 45
Mail: lourdes.dazagillman@gmail.com
Hemsida: lourdes-dazagillman.com
Facebook: @Author.Lourdes.DazaGillman




MAKTTRILOGIN

En mörk trilogi om kvinnors utsatthet i ett modernt samhälle.

Lourdes Daza-Gillman pustar ut efter att ha avslutat sista delen i MAKTTRILOGIN. Men redan nu finns planer på att börja på en ny thriller.

- Så länge kvinnor behandlas ojämlikt, finns det saker att skriva om, säger Lourdes Daza-Gillman.


Lourdes Daza-Gillman är född i Sucre, Bolivia, har länge bott i London och kom till Sverige under 1970-talet. Trots att hon har erfarenhet av att ha bott i Bolivia, i London och i Stockholm har hon valt att förlägga sina samhällskritiska kriminaldramer till Sverige.

- Det känns naturligt att skriva om det land jag bor i. Hade jag bott i Indien hade jag skrivit om kvinnors situation där. Men sanningen är att kvinnor lever under utsatta villkor över hela världen även om det tar sig olika uttryck, menar Lourdes Daza-Gillman.

Innan Lourdes Daza-Gillman kom till Sverige bodde hon med sin dåvarande man som var diplomat i London. Hon blev förvånad när hon upptäckte hur mycket de båda länderna liknade varandra både när det gällde olikheterna mellan medelklassen och arbetarklassen och möjligheten för kvinnor att kunna försörja sig själva.

- Egentligen var det där som mitt intresse för kvinnors situation vaknade på riktigt och blev nyfiken på hur det ser ut i resten av världen. Jag upptäckte att skillnaderna var mycket mindre än jag trodde, säger hon.

Kvinnors utsatthet är en global företeelse

Senare kom Lourdes Daza-Gillman till Sverige och med bakgrund av vad hon läst om landet blev förvånad över att det även här fanns så stora jämställdhetsproblem.

- Först hade jag tänkt skriva en avhandling om det här. Men risken med en avhandling är att väldigt få får veta om att den finns och ännu mindre läsa den. Så jag valde att skriva ett kriminaldrama istället.

Lourdes Daza-Gillman är på sätt och vis född in i sin feministiska hållning, dels genom uppfostran hemifrån och dels genom den fostran hon fick från sin rektor i skolan.

Jämställdhet börjar med att försörja sig själv

Hennes mamma och pappa skilde sig. Lourdes och hennes bror bodde hos sin mamma som var stark och försörjde sig själv och barnen i Bolivias huvudstad La Paz. Hon brukade säga: “Oavsett om man är man eller kvinna måste man kunna försörja sig själv, ta hand om sig själv, kunna laga mat och tvätta sina kläder. Det går inte att förvänta sig något från någon annan.”

- Därför har det alltid varit viktigt för mig att kunna försörja mig själv och aldrig vara beroende av en man, säger Lourdes Daza-Gillman.

I början av 1970-talet flyttade hon med sin dåvarande man till Sverige. Bara något år senare skiljdes de åt, men Lourdes stannade kvar. På bara några månader lärde hon sig språket och hon började senare att jobba på Ericsson.

Lourdes Daza-Gillman började först på Ericsson i en icke-teknisk roll, men hennes naturliga intresse för att förstå saker på djupet ledde till tekniska vidareutbildningar som till slut kom att innebära en 30-årig karriär på Ericsson. Från roller som systemprogrammerare följde olika expert- och chefsroller, och hon arbetade i länder som England, USA, Kina och Australien. I denna mansdominerade värld fanns det gott om möjligheter att öva jämställdhet i praktiken.

Politiska drivkrafter tog vid
Lourdes Daza-Gillmans politiska hållning har alltid haft ett fokus på jämställdhet. Hon har hittat olika sätt att engagera sig genom åren, och när hon fick höra talas om Feministiskt initiativ såg hon en möjlighet att på ett tydligare sätt börja engagera sig politiskt.

Hon fick snart förtroendeuppdrag i organisationen och var en av dem som drev arbetet med att göra FI till ett politiskt parti.

Feminism i praktiken är det som är Lourdes Daza-Gillmans signum och i grunden finns ett starkt rättspatos.

- Det finns en skylt i pannan som talar om vem du är. På min står det att jag ser dig som min jämlike. Kräv rätt lön, inse ditt eget värde. Då blir du också respekterad som människa. Det är feminism i praktiken, säger hon.

Makttriologin växte fram

Efter år av engagemang av olika slag bestämde sig Lourdes Daza-Gillman för att använda en ny form för att nå ut med det budskap som engagerade henne – ett samhällskritiskt inlägg i formen av en kriminaldrama/thriller.

- Den första boken, Vanmakt, är baserad på årtionden av tankar som rör kvinnors utsatthet och barnens roll som de osynliga offren. Mitt intresse för noggrann research som alltid varit en naturlig del av mitt arbetssätt gjorde att jag hittade nya ämnen att fördjupa mig i, som ledde till skrivandet av de två nästföljande böckerna, Verkan och Vanvett, i snar följd.

Maktmissbruk och maktlöshet kommer igen i alla hennes böcker, som på olika sätt berör kvinnors och barns utsatthet i vårt moderna samhälle.

Böckerna är råa och till viss del mörka, men de visar också hur kraften hos enskilda individer och mindre grupper kan skapa stor skillnad. Det har varit intressant att se hur vissa av de skeenden jag skrev om i Vanmakt 2013 nu tagit verklig form i dagens metoo-protester i Sverige. Jag hoppas att dagens debatt nu kan ge ny kraft till en dialog om ansvar och konkreta åtgärder.